Hello!

Idag har jag tänkt ha en vilar dag, men vi får se om jag fixar det eller om jag kommer att måsta gå ner till gymmet och köra mitt benpass. Har ju sovit som en kratta i natt pga mina ungar som vaknat några gånger.

Hade tänkt skriva här igår men det gick inte att komma fram, synd för jag kommer då fan inte ihåg allt NU som jag tänkte skriva DÅ   .  Det är ju vida känt att jag har ett minne som en guldfisk.

Jag har ju lovat att lägga ut mått, vikt och en bild på mig. Men jag kan säga som såhär, att bilden kommer jag inte att lägga ut, mår så jävla dåligt när jag ser den så ni kan aldrig ana   

Även fast jag vet att kroppen ser ut som den gör pga all kortison och allt cellgift jag har fått i mig sedan 2011. Och visst, jag har inte direkt ätit optimal mat för att INTE lägga på sig vikt.

Eller vafan jag lägger ut bildjäveln ändå, för jag kommer INTE se ut så värst länge till!!!

Nu när jag har tagit tag i kosten på riktigt också, det enda som fattas i dagsläget är mitt protein pulver, men det kommer vilken dag som helst nu.

Jag kan ju säga det att sedan jag började med träningen har det hänt en hel del med mig, inte utseende mässigt kanske så mycket, men inombords. Jag gillar ju killen som jag ser i spegeln varje dag mer och mer, och min självkänsla/självförtroende har ökat markant.

Tidigare har jag ju dragit mig från att vistas på så småa ytor med så mycket folk, och att träna har inte funnits på en karta. Att stå där bredvid biffarna och lyfta mina 5 kg hantlar när jag kör hantellyft åt sidan. Men idag tänker jag annorlunda, alla har ju lixom börjat från NOLL lixom, och ”calle” kan ju inte veta om jag kör så lätt för att jag är extremt klen eller om jag har en skada eller sjukdom heller. Och allvarligt, det är inte mitt problem om andra tänker så om mig, jag tycker bara synd om dom istället som har så dålig självkänsla att man måste trycka ned andra.

Jag tränar:

• För att jag mår bra av att träna, inte för att vara cool.
• Inte nödvändigtvis för att gå ner i vikt, utan för att få den kroppen jag känner mig bekväm i.
• För att jag har en reumatisk sjukdom och vill hålla mina leder mjuka o fina.
• För att jag tycker det är skönt och för att det är kul/trevlig att träffa andra med samma intresse.
• För att jag tycker det är kul/intressant att se vad min kropp klarar av, och ibland även i form av ett straff för att tanken ”stanna hemma och slappa” ploppar upp i mitt huvud.
• För att jag vill visa alla, men mest mig själv, att det är möjligt att lyckas trots alla mina hinder.
• För att gymmet idag i princip är det enda sociala jag har, och jag mår alltid gott efter och under ett pass.

Nu ska jag avrunda här, för det är dags att börja med min middag. Äter ju hela tiden, och stora portioner känns det som också, men ändå är jag så hungrig. Men Mattias sa att jag inte ska oroa mig över ätandet och vikten för jag ligger på underskott.

Så som lovat kommer då här en bild på före jag började träna, och nu, plus måtten då.

Vikt: 94.4 kg

Bröst: 105 cm

Midja: 102 cm

Höger arm: 36.5 cm

Vänster arm: 35.5 cm

Höger lår: 58 cm

Vänster lår: 57 cm

Höger vad: 38.5 cm

Vänster vad: 39.5 cm

Ciao…vi ses

 

Martin

3 oktober 2012 18:26

Heelt grymt inlägg.
Sjukt bra skrivet.
Kan inte mer än hålla med och salutera.

http://phat2fit.shapemeup.se

Robert Magnusson

3 oktober 2012 18:34

Yo Martin!

Tack det värmer ska du veta :)
Kommer bli kalas detta, egentligen skulle jag ha lagt upp bilder från dag 1 jag började träna i april, men eftersom att jag såg större ut nu idag på denna bild sket jag i det =)
Lite fusk måste man ju ändå få göra va? Hehe

Vi ses på gymmet i morrn kanske!

 

Catarina

3 oktober 2012 21:40

Du är så duktig! Och jag tycker att det låter som att du äntligen mår bra i dig själv och att du börjar få dom "rätta" tankarna.
Jag hoppas du snart får ett jobb då det skulle fullborda dig och du skulle stå helt på toppen!
Kram Catarina

http://keckla.bloggplatsen.se

Robert Magnusson

4 oktober 2012 19:44

Tja Cattis.

Tack du är snäll, det känns verkligen bra att få bekräftelse. Speciellt när man är en "bekräftelsenarkoman" som jag är :(

Du har helt rätt att ett jobb skulle fullborda mig, för som det känns idag så är det det enda som fattas idag.

Men jag kämpar vidare, ger inte upp hoppet än. Kommer att ligga på arbetsförmedlingen med blåslampa tammefan för att de ska bli klar med sin utredning om mig eftersom att jag har en sjukdom.

Nu ska jag chilla lite i soffan efter en sen middag =)
Vi hörs snart!

Kramnen

 

katsura

4 oktober 2012 13:43

Vilken klok inställning du har till din träning. Den enda man ska "tävla" mot, eller jämföra sig med, är sig själv! Träning är roligt :) och när man känner en positiv förändring blir det en sporre i sig! Lycka till!

http://katsura.bloggplatsen.se

Robert Magnusson

4 oktober 2012 19:46

Hallå!

Ursäkta språket, men fan va kul att någon annan än Catarina skriver kommentarer :)

Och tack så mycket för dina värmande ord, jag gör så gott jag kan och lite till. Man kan flytta berg bara man har viljan :D

Sköt om dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja precis som rubriken lyder är detta precis vad jag känner nu när jag inser att det hunnit gå över 4 år sedan mitt senaste inlägg, detta innebär också att det finns en stor risk att detta inlägg kommer att bli lååååångt :)Så i mitt senaste inlägg fö...

  Japp precis så är det! Detta är verkligen året då allt mitt kämpande i motvind äntligen ger resultat, jag vill hävda med en dåres envishet, att allt som händer har en mening. När man är mitt uppi själva händelsen så kan det vara svårt, ja rätt ut...

Känns som att denna kommande mening är en utsliten mening, men men..... Tiden rusar.....   Sist jag skrev här så var jag arbetslös och väntade på att få börja jobba på Subway, men denne chef är allt annat än seriös så det blev ingenting av det ...

Ibland susar huvudet och tankarna iväg på tok för långt och mycket, men ibland känns det också (precis som nu) jävligt skönt att få rensa ut lite i huvudet. Lite tankar på hur det såg ut när jag var liten och hur det ser ut nu. Förr i tiden åt...

Med detta inlägg så är oskulden spräckt för 2014      Det är bara att konstatera att det går jävligt långt mellan mina inlägg, men å andra sidan beror det på att jag inte känner samma behov av att få skriva av mig, jag har ett annat sätt att få r...