Jahapp då sitter man äntligen ner i soffan då, och klockan är snart halv nio på kvällen. Jag fattar verkligen inte vart tiden tar vägen??

Det känns som att jag vaknar, fikar, diskar, äter mellanmål, diskar, tränar, äter lunch, diskar, äter middag, diskar, äter mellanmål, diskar

Men vad händer egentligen resten av tiden? Helt är helt sjukt..........nåväl.

Idag var jag iaf ner på gymmet och körde ben, så jävla jobbigt det är asså, men så sjukt jävla skönt =)

Dessutom så när jag kom in på gymmet så provade jag mig på att göra en chin....kom nästan hela vägen upp.

Det är inte lätt att dra upp över 90 kg kan jag lova, så jag körde mitt benpass istället.

När jag var färdig med benen så var jag tvungen att prova mig på chins igen, och hör och häpna......denna gång gick det. Har tidigare (för nån vecka sedan) lyckats göra 1....men nu gjorde jag 2 RIKTIGA....overklisht.

Är verkligen en obeskrivlig känsla när man märker att man gör framsteg, även om det är baby steps. Så stolt över mig själv att jag dels nu verkligen fortsätter träna, har alltid haft en tendens att rinna ut i sanden, men även för att jag nu håller min kost fullt ut! Har inte tagit en enda smörgås med ost på (som jag mer eller mindre levde på förut), inte en enda godis, och inte heller något socker. Jag har verkligen bestämt mig för att lyckas, och banne mina ord så ska jag LYCKAS oxå.

Jag tror att det är en mening med det mesta, och i mitt fall så tror jag att det var meningen att jag skulle bli sjuk för att kunna bli frisk. Det må låta konstigt men faktum är att jag mår förbannat bra nu, jag är symptomfri från min sjukdom och jag har heller inte haft någon ledvärk på väldigt länge "peppar peppar". Visst jag kommer att fortsätta att få cellgift i form av underhållsmedicinering i ett par år för att sjukdomen inte ska blossa upp igen, men det tar jag så länge jag får leva och njuta av allt vad livet har att erbjuda.

Jag är oerhört tacksam för den hjälp jag nu har fått av Mattias min kostrådgivare och för all hjälp jag har fått med träningen av personalen på Ironworks, naturligtvis är jag tacksam för den hjälp jag har fått av alla de andra medlemmarna. Äntligen är jag på rätt väg mot en bättre hälsa och en kropp jag kommer att trivas i.

Nu ska jag se några avsnitt Vänner innan jag knoppar.....

Vi ses snart igen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja precis som rubriken lyder är detta precis vad jag känner nu när jag inser att det hunnit gå över 4 år sedan mitt senaste inlägg, detta innebär också att det finns en stor risk att detta inlägg kommer att bli lååååångt :)Så i mitt senaste inlägg fö...

  Japp precis så är det! Detta är verkligen året då allt mitt kämpande i motvind äntligen ger resultat, jag vill hävda med en dåres envishet, att allt som händer har en mening. När man är mitt uppi själva händelsen så kan det vara svårt, ja rätt ut...

Känns som att denna kommande mening är en utsliten mening, men men..... Tiden rusar.....   Sist jag skrev här så var jag arbetslös och väntade på att få börja jobba på Subway, men denne chef är allt annat än seriös så det blev ingenting av det ...

Ibland susar huvudet och tankarna iväg på tok för långt och mycket, men ibland känns det också (precis som nu) jävligt skönt att få rensa ut lite i huvudet. Lite tankar på hur det såg ut när jag var liten och hur det ser ut nu. Förr i tiden åt...

Med detta inlägg så är oskulden spräckt för 2014      Det är bara att konstatera att det går jävligt långt mellan mina inlägg, men å andra sidan beror det på att jag inte känner samma behov av att få skriva av mig, jag har ett annat sätt att få r...