Tja.

Då var man åter hemma efter att ha varit en natt hemma hos frugan och barnen, erbjöd mig att hjälpa henne med att möblera om hemma så det var vad vi gjorde igår. I dag var jag ut med flickorna en stund och lekte och njöt av det fina vädret, senare mitt på dan åkte vi till min morsa för att premiär grilla.

Blev sjukt sugen på grillspett och potatisgratäng. Vi spettade dem med körsbärstomater, lök, paprika, ananas, champinjoner, nöt & fläskött (grytbitar).

Det var fan i mig SISTA gången jag köper kött på ICA Kvantum (Nacksta), för nötköttet var tammefan som att tugga på gummi och fläskköttet var bara FLÄSK  . Tur att grönsakerna gick att äta för mammas potatisgratäng vart ju perfekt   

På väg hem från morsan vinkade jag av fru och barn när de klev på bussen, och då gick det upp för mig att jag åter igen skulle hem till ensamheten i den trista vardagen. Det gör verkligen så ont i mig att lämna dom, för det enda jag vill är att vi åter skall bli en HEL familj. Att barnen ska ha sin mamma och pappa på samma ställe, att de ska känna tryggheten i det och se hur kärleken flödar.

Det är bara att konstatera att kärlek är en konst som allt för få behärskar, iaf när det gäller till att bevara kärleken.

Nåja denna separation har lärt mig mycket, och jag vet idag vad som är viktigt för min fru, för mig och för vår relation. Jag jobbar varje dag med mig själv för att bli en bättre människa och för att jag ska börja tycka om mig själv, jag har satt upp mål och förverkligat några av dem och är på väg mot de andra.

2011 blev ett katastrof år då jag bla. i mars fick diganosen wegeners och i juli togs beslutet om att jag och frun skulle separera.

2012 kommer att bli ett fantastiskt år, för det har jag bestämt mig för och det är upp till mig att förverkliga det.  

En som lyckas nå sitt mål utan misslyckanden eller svårigheter, får ej verkligen uppleva segerns sötma!