Idag blev jag uppringd av en läkare på medicin, och han ville berätta att svaret från min njurbiopsi nu hade kommit.

Det visade sig att de fick ut ca 35st "nystan" i provet och att 4-5st var inflammerad av min Wegeners, dvs 10%.

Min reaktion var "Ja men det var väl bra då antar jag, för då vet ni att det är sjukdommen och ger mig medicin för det", men han sa "Jo det är bra i sig att veta men inte att det var så många procent, detta är mycket allvarligt och nu vill vi sätta in höga doser kortison och cellgift i droppform".

I morgon fre vill de lägga in mig kl 10.00, men det får dom inte eftersom att jag då ska på anställningsintervju, men direkt efter intervjun åker jag upp och blir inlagd 3 nätter.

Vad ska man säga?? Visst på ett sätt är det skönt att veta att det är min sjukdom som gjort mig trött, hängig och gett mig förkylningssymtom, men samtidigt blir det så tydligt att min sjukdom är allvarlig och jävligt diffus.

Och att läkaren sa till mig (2011 då jag fick diagnosen) att om sjukdomen skulle ha satt sig på mina njurar skulle jag ha levt kanske 5mån. Han menade obehandlad men det uppfattade aldrig jag, och nu när jag vet att sjukdomen har satt sig på mina njurar och att 10% är ansatt blir jag faktiskt lite nojig  .

Undra när jag ska få må bra.....både psykiskt och fysiskt......och SAMTIDIGT??

Hoppas iaf att intervjun går bra och att jag får jobbet....för DÅ skulle det kännas Sååååå mycket bättre.....och jag är fan i mig värd det nu.

Vi hörs till veckan!